Scen:
Berit och Bobben leker på stranden i soliga härliga Saltsjöbaden.
Fram kommer en liten fin dam med sitt söta lilla barnbarn i släptåg.
Den lilla damen berättade att den lilla flickan hette Ella och preciiiiis blivit storasyster till en liten bror.
Jag flinar och nickar lite artigt åt den fina lilla damen.
So far, frid och fröjd.
Men….
så vänder den lilla damen sin blick ned mot det bedårande söta lilla gossebarnet, Bob, som i godan ro sitter och bygger (läs: mosar) sandslott.
Hon ler lite försiktigt och så frågar hon:
- Och vad heter den här lilla söta gossen då?
Bobben tittar upp på damen och svarar:
- Jag har jävla ont i knät!
Jag har nog aldrig känt mig så stolt, som jag gjorde i det ögonblicket.
Den lilla tanten och Ella har vi nte sett på stranden sedan dess….

Hahahaha, skönt att det är fler som får skämams över sina barn. haha! Enda skillnaden är nog att du kan skylla på dagis. Vad fasen ska jag skylla på? Katterna?
Sorry, det var ju mitt i semestern. Inte ett dagis så långt ögat nådde… bara två föräldrar med svarta tungor…
Fanimej rätta takter!
Ja jävlar!
bästaste bobben! he’s telling it like it is, helt enkelt. vädersnack får andra syssla med, liksom!